När man som minst anar det så finns det en vän i nöden!
Var och handlade mat på Lucullus häromdagen och när jag står och ska betala så upptäcker jag att jag inte har någon plånbok. Får panik, inte så mycket över att jag inte kan betala som för att jag kanske slarvat bort kort, pengar mm.
Klockan är också ganska mycket och ingen mat hemma.
Klockan är också ganska mycket och ingen mat hemma.
Då hör jag en röst i kön; Bor du i stan? Jag kan betala åt dig så länge.
Där står en helt främmande ung man och erbjuder sig att betala mina varor.
Där står en helt främmande ung man och erbjuder sig att betala mina varor.
Finns det fortfarande människor som litar på andra?
Tusen tack Johan Olsson, mest för att du visade att det fortfarande finns goda människor runt omkring oss.
Hoppas du har fått pengarna. Plånboken låg i bilen!